Ny blogg under konstruktion

Nu när min älskade lilla dotter har kommit tänkte jag kanske försöka starta upp en ny blogg, liksom fräscha upp den lite?

Det kommer ju mest handla om Meja och hennes utveckling och vårat nya liv, vad tror ni om det?
Kanske låta Jonas skriva lite då och då också?

Jag ska fundera på saken. Återkommer!


En längtans lista

Jag har nästan glömt hur det kändes att inte ha en gravidmage!
Men snart är den borta, och här är några saker jag verkligen ser fram emot: (förutom att få träffa bebisen förstås!)

♣ Kunna äta brieost (och charkuterier utan att tänka mig för)
♣ Kunna somna på mage och att vända mig i sängen urtan att ta spjärn med fötter och armar och därför vakna
♣ Kunna plocka upp saker jag tappar på golvet
♣ Kunna gå i normal takt och längre och längre sträckor
♣ Kunna bära/flytta på saker som väger minsta lilla
♣ Slippa kissa flera gånger per natt
♣ Kunna använda vanliga kläder och äntligen få hänga undan alla gravidplagg
♣ Kunna gå upp för den korta backen mot tunnelbanan utan att flåsa som en sådan där grej man blåser in syre i elden med
♣ Kunna använda min förlovningsring igen
♣ Slippa värk i händer och fötter





 

Nybakat bröd



Efter min pappas  recept.

Kostar några ynka kronor att göra och sköter sig självt, man behöver inte ens knåda degen!
Och smakar förstås gudomligt med lite smör och ost.
Lukten i lägenheten blir lite somen bonus...

Helgen som gick

Det blev en riktig kanonhelg!
Fredagen spenderade vi i lugn och ro på altanen när Jonas kom hem från jobbet, sedan den vanliga rundan i Långbro park. Inga konstigheter.

På lördagen åkte vi mot Trosa, eftersom vi var sugna på utflykt lagom långt bort, och gärna till en stad med direkt närhet till vatten. På vägen stannade vi till vid Tullgarns slott och tog en promenad genom slottsparken och ned mot vattnet där vi satt en stund på bryggan med fötterna i vattnet. Typ det bästa som kunde hända, men mina stackars klumpfötter.
"Jag slår vad om att det är minst tjugo grader!" sa jag till Jonas. "Om jag bara haft baddräkten med mig hit hade jag lätt hoppat i!".
Det trodde inte Jonas på, men det var faktiskt en kille som hoppade i och simmade en rätt bra bit ut, så hemskt kallt kan det inte ha varit.



Haha, jag är liksom som ett klot typ... två och en halv vecka kvar.



och tänka sig, helt plötsligt stod där en gyllene bänk i silver och erbjöd mig lite vila!



Här vid bryggan satt vi en stund och njöt av kluckandet och svalkan.

Sedan fortsatte vi mot Trosa, och där visade det sig vara världens baluns med stor marknad.
Vi parkerade lite avsides och strosade lite mellan stånden.
Det var samma crap som alltid, typ honung, korv, hundbajspåsar i storpack, tröjor med ylande vargar och Elvis, godisremmar, målade korgar och strumpor av usel kvalitet.
Vi åt lunch på en hamnkrog och sedan köpte vi glass och promenerade tillbaka genom stan.
Sedan ringde Jonas mamma och undrade om vi inte ville komma ut på landet och äta med dem, så det gjorde vi.
De höll precis på att lägga i båten, så vi tog med oss badkläder (yes, vi hade faktiskt packat in dem i bilen på morgonen i fall att) och tog årets första dopp. (Nu fick jag äta upp det där jag sagt på bryggan vid slottet).
Men termometern visade 21 grader, så det var inga problem!
Vi låg i säkert tio minuter och njöt, guuuud vad skönt det var!

På kvällen åkte vi hem, för på söndagen skulle vi till Grönan med Åza och hennes härliga familj på TV4-dagen.
Allting gick smidigt, vi hittade parkering direkt, och kön var mycket mindre än förra året. Alla fick sina åkband snabbt, och sedan var det bara att köra!
Dock var vi rätt möra (jag och Jonas alltså) efter ett par timmar, så vi drog oss hem och somnade istället :)

Sammanfattningsvis så kan man väl konstatera att en kanonhelg för oss inte längre innebär alkohol, krogrundor, minnesluckor och sådant, utan mer vackra platser, god mat och lugn och ro.
Men om det är några som gjort allt det där första med råge så är det vi, och är rätt så färdiga med den biten.
Och det måste jag säga att jag är rätt nöjd med, så att man inte blir en sådan där 40-åring som ska "ta igen" några missade ungdomsår med allt vad det innebär.
Men det är klart att jag kan längta efter en öl, eller ännu hellre en cigg.
Fast framför allt ser jag fram emot att få tillbaka min kropp, att kunna röra mig som vanligt och ha vanliga kläder.
Få äta vad jag vill, dricka vad jag vill, allt sådant.
Fast än är det väl ett halvår kvar, om det går som jag hoppas med amningen.

Och så lite bebis update: Idag är det två veckor och två dagar kvar till beräknad nedkomst, tiden rusar förbi!
Jag har gott om sammandragningar och en del förvärkar, men det är bra, då vet jag att kroppen börjat förbereda sig på förlossning. Bebisen rör sig mycket fortfarande, sparkarna kan bli ganska hårda mot revbenen.
Bebisen ligger med huvudet nedåt, precis som den ska, och tydligen ganska långt ner. Rumpan brukar jag känna tydligt på vänster sida och fötterna på höger.
Jag kissar lika ofta som förut, och har en del sura uppstötningar på kvällarna (gissar att bebisen knuffar mot magsäcken där inne). Känns ungefär som när man druckit starksprit, det liksom bränner i strupen.
Händer och fötter är varma och svullna, men jag lägger min vetekudde i frysen på dagarna och låter den svalka mina trötta fötter på kvällarna, det är helt underbart! (samma vetekudde som jag brukade värma i micron och låta lindra min foglossning tidigare, alltså ett mycket bra uppfinning för gravida!).

Häromdagen var jag inne en sväng på SÖS och kollade upp misstänkt fostervattenläckage, men det var lugna gatan. Ingen bebis på gång ännu alltså...

BB-väskan är färdigpackad (tror jag, alltså tills jag ligger på BB och inser att jag packat helt fel saker) och bärsele är inköpt. Och en jättepraktisk grej som vi satt ovanpå tvättmaskinen som en slags extrakanter för skötbordet:



(Jag målade den vit så att den smälter in lite bättre i badrummet)



Så nu kan bebisen få komma precis när han eller hon vill, men helst så fort som möjligt!



Sverige njuter!

Nu är det som bäst, vi påminns återigen varför vi bor i detta underbara land!
Dagarna är varma och soliga, kvällarna ljumna och ljusa.
Vi grillar, äter utomhus, går barfota i gräset, badar i sjöarna, åker båt och äter glass i parkerna.
Den långa och mörka vintern känns ofantligt långt bort!

Jag tycker bäst om kvällarna, kanske för att jag egentligen aldrig varit något större fan av hetta, särskilt inte nu med 25 kilos övervikt och onda trötta fötter. På kvällarna kan man vara utomhus och njuta, man slipper svettas och bli snurrig i solen. 

Här kommer ett par bilder från en liten utflykt vi gjorde härom kvällen till Bergianska trädgården, mycket vackert och rofyllt ställe som säkert kommer få både ett och två besök i sommar, det är nämligen perfekt för barnvagnspromenader med alla små grusvägar. Och japp, vi har laddat med ett ordentligt myggnät till vagnen!








Jag är lite orolig att jag inte ska kunna äta jordgubbar när jag ammar, om det skulle visa sig att bebisen får utslag av det, vilket verkar vara väldigt vanligt. Usch, en sommar utan jordgubbar! Därför försöker jag äta så mycket som möjligt nu, kanske börjar det gå lite till överdrift...? haha



Varje kväll när solen slutat steka tar vi en prommis i Långbro, sedan joggar Jonas stora varvet och jag lunkar det korta så gott jag kan.



Ibland blir det en vilopaus efter halva (vi snackar alltså ett varv på totalt 1000 meter, haha, guuuuuud vad jag längtar efter att kunna gå i rask rakt igen!) 

 

... och efteråt en drink av tranbär- och granatäpplejuice och massor av is i skuggan på altanen.





Sommarkvällar

Nu har vi möblerat om i sovrummet så att spjälsängen får plats. Så nu kan bebisen få komma!



Vecka 37



Jag är tacksam att vi byggde altanen förra året! I år hade vi ju inte haft en chans, och förmodligen inte nästa år heller...




Det blir härliga sommarmiddagar utomhus nu






Bästa är framåt sju åtta på kvällen, när solen inte längre steker som värst, och vi dukar fram middag och låter tvätten lufttorka.




Potatisen växer bra i sin lilla hörna...




...och likaså rödbetor, morötter och lök.




Igår tog vi en promenad genom Långbro med en liten paus på Wärdshuset. Dom är minsann hejare på alkoholfria drinkar där!




Impulsköp

Vi skulle köpa en ny blomma, och kom hem med nya trädgårdsmöbler, haha.

Nä men vi hade pratat om att kanske till nästa år köpa ett lite bättre matbord med riktiga stolar, eftersom konstrottinggruppen inte är någon vidare plats just för att äta.
Men så hittade vi dessa möbler på rea, tre tusen istället för fem, och slog till.
Och jösses vad nöjda vi är!
Möblerna passar prima där i hörnan, som tidigare mest var plats för massa bråte, och nu kan till och med jag nå tallriken när vi äter trots min enorma mage! haha





Emmy kom och invigde med oss, och efteråt åt vi rabarberpaj i konstrottingmöblerna (det måste ju bli rättvist)



Och sedan en välbehövlig promenad i vackra Långbro



Nu håller vi på att övertala Emmy om att flytta till Fruängen istället för Farsta.
Kom igen för fan!!

Födelsedagskalas!

Så blev man 26, och det firades med pompa och ståt (eller åtminstone massor av kaffe och tårta och glada släktingar). Jag gjorde chokladtårta och Jonas gräddtårta, men jag måste erkänna att hans slog min med hästlängder!



Har man en moster som precis varit i NY så är det klart att man måste ha en sådan här fin body/pyjamas!



Nu är det mindre än en månad kvar till beräknat födelsedatum för bebisen, men för min del kan den gärna få komma redan nu!

Sista dagen som 25 år

När jag gick i nian fick alla i klassen i uppgift att skriva ned vad vi trodde vi skulle leva för liv tio år senare, alltså när vi var 26.
Jag skrev att jag bodde i en tvåa på Söder eller Kungsholmen i Stockholm, jobbade som journalist på en stor tidning, hade sambo och katt. Inga barn, men många långa resor på nacken.

Imorgon fyller jag 26, och kom att tänka på det där. Inte är jag journalist, och inte bor jag i stan. Ingen katt har jag, och inga vidare spännande resor har jag gjort.
Men jag har sambo och snart mitt första barn, och kunde inte vara nöjdare med min tillvaro!
Så, trots att jag gärna skulle vilja vara 25 år lite till, känns det helt okej att närma sig trettio istället.

Det jag önskar mig till födelsedagen är fina blommor, en gnutta sol och en fotmassage.
Förutom att jag fyller år i morgon går jag också in i nionde och sista månaden, och jag bröjar se fram emot förlossningen. Gud vad spännande det ska bli!

Regnet öser ner utanför, så det blir soffhäng ikväll.
Jonas kommer hem om ett par timmar, då ska jag duka fram lite rökta räkor, västerbottenpaj, chiliaioli och jordgubbar. Mums!

Dagarna går snabbt förbi, och överallt växer det så att det knakar!

Tomatplantan:



Paprikaplantan:



... och bebismagen!



På magen står en islatte, en av mina cravings under graviditeten. Det och grapefrukt och juice av olika slag är det bästa som finns just nu!

Sista veckorna med magen...

Fem veckor kvar!

Samtidigt som jag längtar enormt mycket efter bebisen så kommer jag att sakna magen.
Jag har ju vant mig vid den, och går och klappar mig på magen och säger "håhåjaja" som en gammal farbror om dagarna.
Jag älskar sparkarna man känner (förutom när bebisen trycker upp sin lilla rumpa mot mina revben, det gör verkligen svinont, haha), det går liksom inte att jämföra med något annat!

Häromdagen stod jag vid spisen och kokade upp en bechamel till kvällens lasagne och kände precis igen rörelserna på ytan precis innan det skulle börja sjuda, liksom en lite gungande rörelse, precis så känns det när bebisen rumsterar om där inne, nu när det börjar bli trångt. Liksom som en våg som går från ena sidan till den andra. Då kände jag att jag verkligen kommer att sakna min mage, även om det förstås blir en helt annan sak att få ha bebisen i famnen :)




Om några dagar fyller jag år, jag blir närmare trettio än tjugo, usch!
Men sedan börjar sommaren, och allt vad det innebär: bebis, blommor, kvällspromenader, kräftor, ostbricka (ja, jag har längtat i flera månader efter brieost och kex), fiske, kvällsbad, fräknar, jordgubbar och frukost utomhus.

Underbart!

Jag köpte ett litet set till babyn idag att ha med till BB, så att babyn inte ska behöva frysa.
Det är byxa och munkjacka i plych, otroligt smått! Men jag misstänker ändå att ärmar och ben kommer att behöva kavlas upp i början, trots att det är storlek 50, och därmed det minsta som finns i vanliga butiker.
Undrar hur länge bebisen kan ha dem sedan? Inte så många veckor förmodligen... :)

Här kommer lite bilder från sista veckan:

Det blor gärna altanhäng när vädret tillåter :) 



Jag lyxar på kvällarna med bebisböcker, hett bad och krämer som jag fick i Smögen. Och så en drink på grapefruktjuice, mmm!



Njuter av lantluft emellannåt...





...och så slutligen en splitter ny magbild i vecka 35:
Jag ser ut ungefär som bokstaven D.



Försommar!

Maj är nog min allra bästa månad på året. Då exploderar allt i grönt, blommor ploppar upp överallt och det brukar oftast vara lagom varmt ute.
Kvällarna nu är helt fantastiska, tänk om det kunde få vara så här liiiiite längre perioder av året?
Grillen går varm förstås, det enda problemet vi har är hur vi ska variera oss...
Fast å andra sidan, vem behöver variera sig när det finns lax?





Ute på Rådmansö händer det grejer, utbyggnaden är i full gång. Vi får se vad som anländer först, det färdiga huset eller våran bebis... :)






En fantastisk helg

Vilken fantastisk helg vi haft!

Vi gick upp tidigt på morgonen i fredags och satte fart söderut, mot västkusten och Smögen. Det var perfekt bilväder, inte för varmt men ändå soligt och vackert.

Vi kom fram kring fyra på eftermiddagen, efter diverse avstickare på vägen. Vi fick tillgång till rummet direkt, och då var det bara att byta om till morgonrockar och tofflor som låg på sängen och ge sig iväg mot poolområdet.
Underbart efter flera timmars bilresa!

Hotellet levde verkligen upp till våra förväntingar på alla sätt och vis, det var bra personal, fina lokaler och underbar mat som vi kan garantera att vi aldrig testat förut. Under de två middagar som ingick i paketet har vi bland annat provat på rätter som glacerad kalvkind, pepparotslax med forellrom, vit chokladcreme med fänkål, silverål, tryffelkorv, havtornssorbet, råräka, gräddfilsmousse och hjortronsoppa.

Till lunch har vi förstås frossat i färska smögenräkor, vi har njutit av bubbelbad och vanlig pool, härlig frukostbuffé och inte minst välförtjänta spa-behandlingar.
Jag trodde aldrig att vi (särskilt inte Jonas) skulle uppskatta 55 minuters massage så mycket, men vi var helt avslappnade och utvilade efteråt på ett helt nytt sätt.
Jag unnade mig dessutom en bryn- och fransfärgning, så man kände sig verkligen som nyrenoverad efteråt.

Det enda som var lite synd var en fadäs som inträffade på morgonen, när vi skulle ta en vända i poolen före frukost, och en mycket barsk dam ledde morgongymnastik i ena änden för två andra gäster. Hon var inte alls beredd att dela med sig av deras uppmärksamhet och avvisade oss bryskt där ifrån, trots att vi diskret och tyst smög ner i andra änden av poolen för att svalka oss efter jacuzzin. (Så diskret man nu kan smuyga ner i en pool i åttonde månaden). Hur som helst så förstörde det lite av charmen med morgondoppet, men det var förlåtet senare under dagen när det plötsligt stod en flaska skumpa (och äppeljuice till mig) samt några fina praliner på rummet, och en påse fylld med skönhetsprodukter till mig vid spa-avdelningen.

Det var en perfekt årstid att åka till Smögen nu, det var varmt och skönt och butiker och cafeer på stan har börjat öppna på helger inför säsong, men det är långt ifrån trångt eller rörigt. Tyvärr fick vi aldrig chansen att åka ut med fiskebåt, eftersom de var chartrade av något företag, men det får bli en annan gång.

Sammanfattningsvis så är vi mycket nöjda med helgen, vi har fått slappa, upptäcka nytt, prova på annorlunda mat, göra spa-behandlingar, njuta av sol och havslukt och tänka på annat än bebisar, förlossning och förberedelser. Eller, det var åtminstone inte vi som gjorde det påmint, utan personalen på hotellet.
Jag råkade nämna i mitt bokningsmail att jag var gravid (okej, kanske rätt uppenbart vid blotta åsynen av mig dessutom) och sedan dess har det varit specialbehandling på hög nivå.
Varenda en i personalen tycks ha varit insatt i min graviditet, det var lite som att jag var "hon den gravida". Folk gled åt sidan i korridoren när jag kom och log förstående mot magen, det skulle diskuteras huruvida jag kunde äta silverål eller ej, servitriserna ursäktade sig generat när de råkat placera vinlistan på min sida av bordet, kvinnan som plockade mina ögonbryn var extremt sugen på att prata bebis och förlossning, och hon sa att hon minsann fött båda sina på tjugo minuter blankt och att förlossningen absolut inte var något att oroa mig för (vilket jag just inte gjorde innan dess heller, efter en avslappnande massage).
Till slut började jag nästan känna att herregud, jag väntar barn, jag ska inte dö!
Men, jag vet ju att de gjorde det av välvilja och för att få oss att känna oss extra välkomna.

Men när jag, under en utflykt till Nordens Ark strax utanför Smögen (en stiftlese/djurpark som endast har utrotningshotade arter) råkade bevittna när ett tadzjikiskt stäppfår födde en liten unge och gned bort den hängande moderkakan mot ett träd kände jag att jag började få nog... haha


Här kommer lite bilder från helgen, kanske lite i oordning:
































Tankar i vecka 33

Sju veckor kvar, sedan får vi förhoppningsvis träffa den lille krabaten som så livligt rultar omkring där inne. Det känns helt sjukt, jag tror inte att vi riktigt förstått än att det faktiskt är en liten människa där inne, en liten människa av kött och blod som är lika delar mig , lika delar Jonas.

Undrar om det är en liten han eller en liten hon? Hur mycket hår, vilken ögonfärg och vem den blir mest lik? Kommer namnen som vi tänkt på att passa den lilla när vi väl får träffas?

Vi väntar med spänning, panik, glädje, farhågor och en känsla av overklighet.

 

Jonas jobbar på som vanligt, det är lite kämpigt de veckor när han kör dubbla pass. Då är man ensam med sig själv och alla tankar, då törs jag knappt gå in i barnkammaren.

Det är spännande i sig att se hur olika vi hanterar alla känslor som strömmar, Jonas och jag. Jonas ringer nästan varje dag från jobbet och presenterar ivrigt nya ideer om vilka utbildningar han ska gå, vilka entreprenörsideer han fastnat för och olika slags uppfinningar som man borde satsa på. Senast idag när vi lämnade kartonger vid återvinningstationen i Fruängen sa han "man borde kanske köpa en lastbil med tömningsmöjligheter och köra runt? Vart upphandlas sådant?". Haha, den ena iden är mer vansinnig än den andra! I början blev jag stressad och undrade om han totalt missat att vi just ska få ett litet spädbarn i familjen, men nu har jag förstått att det är hans sätt att försöka trygga familjen, att visa för sig själv att han kan försörja sin familj.

Jag är mer inriktad på den direkta skötseln av bebisen, jag läser bok efter bok (mitt bibliotekskort går varmt i dessa dagar) och köper hem parfymfria produkter och läser allt jag kan om amning, nattsömn och hur man knyter an till nyfödda barn. Ena stunden grips jag av panik och undrar hur jag ska kunna backa ur denna vansinniga ide, för att i nästa stund känna en spark och överösas av moderskänslor för den ofödda babyn.

 

Säga vad man vill om graviditet med svullna fötter, ont i ryggen och en väldigt utsatt blåsa, men nog är det det absolut häftigaste man kan vara med om?

 

Imorgon åker vi till Smögen, det blir en härlig weekend bara för oss med spa och god mat. Ingen av oss har någonsin varit på ett spa eller fått massage, men när passar det inte bättre än när man är höggravid och lite vimmelkantig av diverse krämpor? Dessutom hoppas vi komma iväg på någon fisketur, andas lite havslukt och njuta av ett vårgrönt Sverige på vägen ner och tillbaka.

 

Det kommer att bli mycket bra!


Årets första utomhusmiddag!

April är inte slut än, och redan känns det som sommar utomhus om dagarna! Helt otroligt!
En som är mycket nöjd med detta är paprikaplantan, som börjat blomma redan:



Men vi är också väldigt glada förstås, för nu kan man äntligen grilla på kvällarna!
Här är årets premiär, laxfjärilar och majskolvar som serverades med fetaostsallad och färskt bröd. Mmmmm!




Långfredag

Långfredag och fika ute hos Tove i Gubbängen.
Solen strålade, och vi kunde sitta på balkongen, hur mysigt som helst! Sedan tog vi en sväng och varsin islatte i Farsta, och jag fick en massa finfina bebiskläder av Tove. Tack!!
Jag tycker att det känns bra att barnkläder kan gå i arv, de är ju inte ett dugg slitna!
Och när våran bebis växt ur dem kan vi ge dem vidare igen till någon annan liten knodd :)



Efter den långa dagen var jag helt slut i både fötter och rygg, så det blev häng på altanen och sill och potatis till middag men gräslök från egna landet. Årets första!



Nu ska jag strax ge mig ut på jakt efter en bra amnings-BH, sedan väntar påskmiddag hos mamma på Söder.
Jag har sovit uselt i natt, jag kände mig svullen och stenhård om magen igår och hade liksom ingen plats att göra av den. Dessutom värkte fingrarna och fötterna var för varma (typ det värsta jag vet!) så det var svårt att få till en bra sovställning. Jag låg vaken mellan två och fem innan jag lyckades somna om, hoppas att det blir bättre i natt... Men nu skiner solen och jag fick ju sova i morse, så det ska säkert ordna sig!



RSS 2.0