Helgen som gick
Det blev en riktig kanonhelg!
Fredagen spenderade vi i lugn och ro på altanen när Jonas kom hem från jobbet, sedan den vanliga rundan i Långbro park. Inga konstigheter.
På lördagen åkte vi mot Trosa, eftersom vi var sugna på utflykt lagom långt bort, och gärna till en stad med direkt närhet till vatten. På vägen stannade vi till vid Tullgarns slott och tog en promenad genom slottsparken och ned mot vattnet där vi satt en stund på bryggan med fötterna i vattnet. Typ det bästa som kunde hända, men mina stackars klumpfötter.
"Jag slår vad om att det är minst tjugo grader!" sa jag till Jonas. "Om jag bara haft baddräkten med mig hit hade jag lätt hoppat i!".
Det trodde inte Jonas på, men det var faktiskt en kille som hoppade i och simmade en rätt bra bit ut, så så hemskt kallt kan det inte ha varit.

Haha, jag är liksom som ett klot typ... två och en halv vecka kvar.

och tänka sig, helt plötsligt stod där en gyllene bänk i silver och erbjöd mig lite vila!

Här vid bryggan satt vi en stund och njöt av kluckandet och svalkan.
Sedan fortsatte vi mot Trosa, och där visade det sig vara världens baluns med stor marknad.
Vi parkerade lite avsides och strosade lite mellan stånden.
Det var samma crap som alltid, typ honung, korv, hundbajspåsar i storpack, tröjor med ylande vargar och Elvis, godisremmar, målade korgar och strumpor av usel kvalitet.
Vi åt lunch på en hamnkrog och sedan köpte vi glass och promenerade tillbaka genom stan.
Sedan ringde Jonas mamma och undrade om vi inte ville komma ut på landet och äta med dem, så det gjorde vi.
De höll precis på att lägga i båten, så vi tog med oss badkläder (yes, vi hade faktiskt packat in dem i bilen på morgonen i fall att) och tog årets första dopp. (Nu fick jag äta upp det där jag sagt på bryggan vid slottet).
Men termometern visade 21 grader, så det var inga problem!
Vi låg i säkert tio minuter och njöt, guuuud vad skönt det var!
På kvällen åkte vi hem, för på söndagen skulle vi till Grönan med Åza och hennes härliga familj på TV4-dagen.
Allting gick smidigt, vi hittade parkering direkt, och kön var mycket mindre än förra året. Alla fick sina åkband snabbt, och sedan var det bara att köra!
Dock var vi rätt möra (jag och Jonas alltså) efter ett par timmar, så vi drog oss hem och somnade istället :)
Sammanfattningsvis så kan man väl konstatera att en kanonhelg för oss inte längre innebär alkohol, krogrundor, minnesluckor och sådant, utan mer vackra platser, god mat och lugn och ro.
Men om det är några som gjort allt det där första med råge så är det vi, och är rätt så färdiga med den biten.
Och det måste jag säga att jag är rätt nöjd med, så att man inte blir en sådan där 40-åring som ska "ta igen" några missade ungdomsår med allt vad det innebär.
Men det är klart att jag kan längta efter en öl, eller ännu hellre en cigg.
Fast framför allt ser jag fram emot att få tillbaka min kropp, att kunna röra mig som vanligt och ha vanliga kläder.
Få äta vad jag vill, dricka vad jag vill, allt sådant.
Fast än är det väl ett halvår kvar, om det går som jag hoppas med amningen.
Och så lite bebis update: Idag är det två veckor och två dagar kvar till beräknad nedkomst, tiden rusar förbi!
Jag har gott om sammandragningar och en del förvärkar, men det är bra, då vet jag att kroppen börjat förbereda sig på förlossning. Bebisen rör sig mycket fortfarande, sparkarna kan bli ganska hårda mot revbenen.
Bebisen ligger med huvudet nedåt, precis som den ska, och tydligen ganska långt ner. Rumpan brukar jag känna tydligt på vänster sida och fötterna på höger.
Jag kissar lika ofta som förut, och har en del sura uppstötningar på kvällarna (gissar att bebisen knuffar mot magsäcken där inne). Känns ungefär som när man druckit starksprit, det liksom bränner i strupen.
Händer och fötter är varma och svullna, men jag lägger min vetekudde i frysen på dagarna och låter den svalka mina trötta fötter på kvällarna, det är helt underbart! (samma vetekudde som jag brukade värma i micron och låta lindra min foglossning tidigare, alltså ett mycket bra uppfinning för gravida!).
Häromdagen var jag inne en sväng på SÖS och kollade upp misstänkt fostervattenläckage, men det var lugna gatan. Ingen bebis på gång ännu alltså...
BB-väskan är färdigpackad (tror jag, alltså tills jag ligger på BB och inser att jag packat helt fel saker) och bärsele är inköpt. Och en jättepraktisk grej som vi satt ovanpå tvättmaskinen som en slags extrakanter för skötbordet:

(Jag målade den vit så att den smälter in lite bättre i badrummet)

Så nu kan bebisen få komma precis när han eller hon vill, men helst så fort som möjligt!
Fredagen spenderade vi i lugn och ro på altanen när Jonas kom hem från jobbet, sedan den vanliga rundan i Långbro park. Inga konstigheter.
På lördagen åkte vi mot Trosa, eftersom vi var sugna på utflykt lagom långt bort, och gärna till en stad med direkt närhet till vatten. På vägen stannade vi till vid Tullgarns slott och tog en promenad genom slottsparken och ned mot vattnet där vi satt en stund på bryggan med fötterna i vattnet. Typ det bästa som kunde hända, men mina stackars klumpfötter.
"Jag slår vad om att det är minst tjugo grader!" sa jag till Jonas. "Om jag bara haft baddräkten med mig hit hade jag lätt hoppat i!".
Det trodde inte Jonas på, men det var faktiskt en kille som hoppade i och simmade en rätt bra bit ut, så så hemskt kallt kan det inte ha varit.

Haha, jag är liksom som ett klot typ... två och en halv vecka kvar.

och tänka sig, helt plötsligt stod där en gyllene bänk i silver och erbjöd mig lite vila!

Här vid bryggan satt vi en stund och njöt av kluckandet och svalkan.
Sedan fortsatte vi mot Trosa, och där visade det sig vara världens baluns med stor marknad.
Vi parkerade lite avsides och strosade lite mellan stånden.
Det var samma crap som alltid, typ honung, korv, hundbajspåsar i storpack, tröjor med ylande vargar och Elvis, godisremmar, målade korgar och strumpor av usel kvalitet.
Vi åt lunch på en hamnkrog och sedan köpte vi glass och promenerade tillbaka genom stan.
Sedan ringde Jonas mamma och undrade om vi inte ville komma ut på landet och äta med dem, så det gjorde vi.
De höll precis på att lägga i båten, så vi tog med oss badkläder (yes, vi hade faktiskt packat in dem i bilen på morgonen i fall att) och tog årets första dopp. (Nu fick jag äta upp det där jag sagt på bryggan vid slottet).
Men termometern visade 21 grader, så det var inga problem!
Vi låg i säkert tio minuter och njöt, guuuud vad skönt det var!
På kvällen åkte vi hem, för på söndagen skulle vi till Grönan med Åza och hennes härliga familj på TV4-dagen.
Allting gick smidigt, vi hittade parkering direkt, och kön var mycket mindre än förra året. Alla fick sina åkband snabbt, och sedan var det bara att köra!
Dock var vi rätt möra (jag och Jonas alltså) efter ett par timmar, så vi drog oss hem och somnade istället :)
Sammanfattningsvis så kan man väl konstatera att en kanonhelg för oss inte längre innebär alkohol, krogrundor, minnesluckor och sådant, utan mer vackra platser, god mat och lugn och ro.
Men om det är några som gjort allt det där första med råge så är det vi, och är rätt så färdiga med den biten.
Och det måste jag säga att jag är rätt nöjd med, så att man inte blir en sådan där 40-åring som ska "ta igen" några missade ungdomsår med allt vad det innebär.
Men det är klart att jag kan längta efter en öl, eller ännu hellre en cigg.
Fast framför allt ser jag fram emot att få tillbaka min kropp, att kunna röra mig som vanligt och ha vanliga kläder.
Få äta vad jag vill, dricka vad jag vill, allt sådant.
Fast än är det väl ett halvår kvar, om det går som jag hoppas med amningen.
Och så lite bebis update: Idag är det två veckor och två dagar kvar till beräknad nedkomst, tiden rusar förbi!
Jag har gott om sammandragningar och en del förvärkar, men det är bra, då vet jag att kroppen börjat förbereda sig på förlossning. Bebisen rör sig mycket fortfarande, sparkarna kan bli ganska hårda mot revbenen.
Bebisen ligger med huvudet nedåt, precis som den ska, och tydligen ganska långt ner. Rumpan brukar jag känna tydligt på vänster sida och fötterna på höger.
Jag kissar lika ofta som förut, och har en del sura uppstötningar på kvällarna (gissar att bebisen knuffar mot magsäcken där inne). Känns ungefär som när man druckit starksprit, det liksom bränner i strupen.
Händer och fötter är varma och svullna, men jag lägger min vetekudde i frysen på dagarna och låter den svalka mina trötta fötter på kvällarna, det är helt underbart! (samma vetekudde som jag brukade värma i micron och låta lindra min foglossning tidigare, alltså ett mycket bra uppfinning för gravida!).
Häromdagen var jag inne en sväng på SÖS och kollade upp misstänkt fostervattenläckage, men det var lugna gatan. Ingen bebis på gång ännu alltså...
BB-väskan är färdigpackad (tror jag, alltså tills jag ligger på BB och inser att jag packat helt fel saker) och bärsele är inköpt. Och en jättepraktisk grej som vi satt ovanpå tvättmaskinen som en slags extrakanter för skötbordet:

(Jag målade den vit så att den smälter in lite bättre i badrummet)

Så nu kan bebisen få komma precis när han eller hon vill, men helst så fort som möjligt!
Kommentarer
Trackback