fiabiten

Idag skiner solen, det är ju helt fel! Det är nämligen adventspynting som gäller på jobbet idag, och det måste ju vara mörkt och kallt för att man ska uppskatta ljusen! Och jag hoppas verkligen att folk här på företaget har vett att njuta, för det var minsann ingen barnlek att montera upp ljusstakarna! Jag säger då det - designskit. Vad hände med de där röda gamla trekantiga adventsstakarna med strömbrytare...?

I alla fall har jag - i sista stund - lyckats beställa nästa års almanacka. Jag tänker nämligen bli en ordningssam person 2009, en sådan där med rosa polotröja, laptop och filofax (under armen, trots en gigantisk väska) som sitter på caféer om eftermiddagarna. Nä, skämt åsido, men jag var klipsk nog att välja en med pärmar i fejkskinn och med utbytbart innehåll, så kan jag använda den även i framtiden även om jag inte jobbar kvar här då. Smart va?

Vad gör man när man ä hemma och sjuk hela dagarna?
Ja, man kan tillexempel göra lite ordning bland sina favoritörhängen.




En gammal ram, en kartongbit´, en diskduk oav skumgummi och en bit svart siden och voalá!

Nu har jag haft en extrem huvudvärk i sex dygn i sträck, och inget hjälper. Värken sitter i bakhuvudet och sprider sig ner i nacke och hals, det är sjukt irriterande. Jag har testat allt - värktabletter, massage, vätskeersättning, sömn, vila, frisk luft, men ingenting hjälper. Så nu ligger jag här i sängen och tycker synd om mig själv.

När jag ringde vårdcentralen för att fråga om råd så fick jag svaret:
"Tjaa, man gör inte så mycket åt det. Du får två alvedon och gå hem. Men Adbullah har en tid om två och en halv vecka. Annars får du gå till akuten".
Okej, det tackar vi för.

SJ måste väl vara en förkorting av Snål-Jävlar?
Det kan man i alla fall tro när man ser vilka hutlösa priser de tar för sina resor!
Här försöker man vara miljövänlig och ta tåget istället för flyget, och vad har man för det? Över tusen spänn tycker de att jag ska punga ut med för en resa 50 mil sydväst i andra klass, som ungdom, med det långsammaste tåget en vanlig simpel vardag. Och då står det överst att detta minsann är de billigaste resorna, och därför inte går att avboka/boka om.
Inte konstigt att folk tar bilen!

Det är synd att jag har blivit gammal och bekväm, för förr kunde man komma billigare undan. Som till exemepl när jag och A-k plankade ner till Malmö med nattåget genom att muta till oss platser i en kupé hos några skolungdomar mot att de fick folköl av oss.
Eller när jag, A-k och Sara gjorde en roadtrip ner till Göteborg utan vare sig några vidare pengar eller sovplatser.
Men det löste vi genom att smygskjuta med soft airgun som vi snodde på Avenyn på de snyggaste killarna vi såg, och det gav rätt så snabbt resultat. Vi träffade Niklas, och han erbjöd gärna sovplatser mot att han fick överta våran pistol. Sedan slog vi vad, den som hånglar med Niklas får bjucka på öl på båten till Köpenhamn i morgon. Sara vann, eller förlorade, eller hur man nu ska se det, för Niklas var damn hot. Ett par dagar senare, på väg hem från Köpenhamn, åkte vi i  klass F. Det var vi, bagage, hundar och barnvagnar. Men det var det värt, för vi hade in i helvete kul för respengarna i Christiania dagen innan. (Tror jag).

Hur som helst så känner jag faktiskt inte riktigt för att sno någon ny soft airgun eller att gömma mig på en toalett ner till Göteborg, men jag har fan ingen lust att betala över tusen spänn heller. Så nu glider jag in och kollar SAS i stället.
Vi hörs!

Sjutton blondiner står och hänger utanför ett uteställe. En kille kommer fram och frågar dem
- Varför står ni här?
En av blondinerna:
- Vi väntar på en till, man måste vara arton för att komma in!

Klockan är nu snart tio, och jag har hunnit skumma igenom City, Metro, DN, SvD och Aftonbladet. Jag brukar börja så för att se om det hänt något stort och viktigt, sedan läser jag dem lite grundligare under dagen.
Idag var det inga större nyheter, men jag hittade några artiklar som jag fastnade lite extra för:

Luciatåg. På luciadagen kommer Stockholms hemlösa att gå ett Luciatåg genom Stockholm med start på Medborgarplatsen. Som lucia ser vi Marika Markovits, chef för Stockholms Stadsmission. En av initiativtagarna säger "Vi är så många som inte syns, men när vi samlat går i tåg kommer det knappt gå att räkna oss". Ingen sångträning blir det heller, "vi sjunger med våra naturliga spruckna röster" säger en av deltagarna. En strålande idé tycker jag!

Rapp-Greta. Greta, 93, har på gamla dar börjat en ny karriär, nämligen som "rapperska" som hon själv säger. Charmigast av allt är att hon säger att "hon kom in i det av ren otur när hon rappade på en julfest 2006".
Älska Greta!

Lidl förgiftar hemlösa. Inte för att jag någonsin handlat på Lidl, fy fan, men nu har de väl uppnåt alla gränser av vidrighet. Det har nu kommit ut att kedjan tröttnat på att hemlösa rotar igenom maten som de slänger, så något snille kom på idén att "Jag vet, vi häller giftigt rengöringsmedel över maten så att de blir sjuka!" och övriga ansvariga på Lidl var uppenbarligen precis lika fiffiga och tyckte att idén var strålande. Sagt och gjort.
Nu har det i efterhand visat sig att det kanske inte var så genialt trots allt, så nu har man skaffat låsbara containrar i stället. Det kunde man inte ha gjort från första början, innan man förgiftade de hemlösa "tjuvarna"?
Och framför allt, varför inte låta de hemlösa få maten? Då kanske Lidl skulle bli aningens aning förlåtna för all miljöförstöring de bidrar till.

Jag minns så väl när jag var liten och vi hade vår fina gula kolonistuga nedanför Södersjukhuset, vid Södra Årstalunden.
Vi hade världens mysigaste berså med höga spaljeer och täta syrenbuskar som blommade i lila och vitt lagom till min födelsedag varje år. Vi odlade massor av frukt, bär och grönsaker och massor med olika blommor. Jag hade ett eget litet trädgårdsland där jag odlade egna saker, mycket potatis förstås. Och jag hade de högsta solrosorna i hela området. Ibland grävde jag och farsan upp mask vid komposten och gick ner till Årstaviken och fiskade upp de mest minimala aborrar (det hjälptes inte hur mycket min syster låg i trädet bredvid och skrek dubbelmördare efter oss, förutom att hon möjligtvis skrämde bort fiskarna) som vi sedan tvingade morsan att rensa och grilla i folie.

Tyvärr så var det någon liten grabb i Eriksdalsskolan som ville impa på sina polare genom att tända eld på någonting inne i förrådet i källaren på våran stuga, men hans "pojkstreck" gick snart lite längre än vad han kunnat ana, för snart stod hela huset i lågor. Brandmännen kunde inget göra när de väl kom fram, huset var övertänt och nästan ingenting gick att rädda. Alla våra saker, som vi ärvt, köpt, gjort och sparat försvann inom loppet av några minuter.

Visst fick polisen tag i pojken och visst fick mina föräldrar ut pengar på försäkringen, men det blev liksom aldrig riktigt samma sak igen, trots att det byggdes en ny jättesöt liten stuga. Så när mina päron skildes ett par år senare så sålde de stugan till några andra.

Men gud som jag saknar alla somrar där, när vi grillade primörer eller hade kräftskiva. Ibland brukar jag gå förbi och kika in på tomten, den är fortfarande jättefin. Men inga solrosor finns kvar, och inte våran fina gula lilla stuga. Så jag tittar på den i minnet istället, eller på gamla kort. Finns ett foto länge tillbaka i bloggen för den som vill se.

Stugan efter branden

Veckans räddning i höstmörkret #2: Gabriel

Om ni vill se en jävligt bra föreställning - gå och se Gabriel på Stadsteatern! För en hundring får du en femtio minuter lång monolog med Leif André som på ett exemplariskt och målande sätt beskriver panikångest. Gabriel ska hämta sina barn på dagis, men helst av allt vill han lägga sig utanför Södersjukhuset så att han kan få syrgas snabbt om han skulle sluta andas. Igenkännande och komisk - det är tillåtet att skratta åt sina sjuka tankar.
Efteråt träffade jag min gamla läkare utanför, det var rätt sjukt. Hon var där i studiesyfte - alltså ett ytterligare bevis på att föreställningen var en klockren femma!

Innan förställningen gick jag och Bryggarn till Sunkturken med porrsoffan och tog en öl. Nu lös i och för sig porrsoffan med sin frånvaro - så det är väl egentligen bara Sunkturken nu. Fast ändå, man kan ju inte bara halvera ett kärt gammalt namn hur som helst! Så det får nog fortfarande heta Sunkturken med porrsoffan. Hur som helst har dom jättebra öl där, serverade i höga snygga glas, 36 spänn för en noll-sexa. Och egentligen är det lite taskigt att kalla det sunkturken, för så sunkigt är det inte (längre). Lite mer Om-Gordon-Ramsey-Själv-får-välja-style, ni som har sett Kitchen Nightmares vet precis vad jag menar, lite så där gammelrosa-trä-och-plastblommor typ. Skit samma - det var god öl.

... och då måste man ju naturligtvis gardera sig. Vinterjacka har jag köpt, raggsockor har jag skaffat, och lådan med stearinljus är välfylld inför alla mörka vinterkvällar. Dock kvarstår det största problemet - vinterskor.
Vad fan har man för vinterskor om man inte vill gå runt och se ut som en bondläpp?
Tidigare år har jag kört sneakers - men det är långt ifrån ultimat för mig med min isfobi. Förra året försökte jag mig på ett par platta stövlar med lite tjockare material, men det sket sig ändå, för det såg inte klokt ut om jag hade något annat än tights till. Så vad gör man? Ska jag vara vuxen och realistisk och föredra värme framför skönhet, eller ska jag bejaka min ungdomliga stolthet och våga vägra fula kängor? Råd och tips mottages med glädje.
(Min högsta önskan att få ha galoscher med broddar lär få vänta tills jag är någonstans runt sjuttio)

En annan förberedande åtgärd jag vidtagit är att skaffa mig en hälsokur, som i folkmun kallas piggelindroppar. Det funkar för många andra, så varför skulle det inte funka för mig? En tvåveckorskur med två shots om dagen - nemas problemas! Smakar typ russin. Ingen hit, men jävligt värt att bli pigg och fräsch!

Kostar runt en tvåhundring i hälsokostbutiker.

Det har varit en lång dag på jobbet och på stan (jag trodde aldrig att det kunde ta flera timmar att gå ut på stan och köpa några nya toppar, men försök gå med två tanter varav en har ont i knäet, den andra har skavsår och vi alla tre har olika smak). När vi äntligen hittat en butik som sålde toppar i alla färger vi skulle ha, och de gått med på att fakturera mot rekvisition, var det bara att vända tillbaka till kontoret och hämta rekvisitionen och sedan åka tillbaka till stan igen. Den här gången åkte jag dock ensam, vi var alla överens om att det skulle gå betydligt snabbare. Och jajamensan - på mindre än en timme hann jag åka dit, få ut varorna (trots en ovan och besvärad stackars kassaexpidit som nog inte ens kunde stava till rekvisition), boka om mina teaterbiljetter på Stadsteatern och köpa nya byxor till mig själv i en annan butik.

Så här pigg var jag när jag äntligen kom till jobbet och fick börja jobba igen.



Tack och lov finns det läsk med en massa socker i.

Nu har jag äntligen kommit hem, ätit middag och ligger nu och tittar på Kustbevakarna.
Jag var fortfarande mätt sedan lunchen (sushibuffé) när jag slutade, så jag passde på att jobba över en timme, kan vara värt att ha lite komptid senare, och sedan tog jag en rask promenad innan jag tog tuben hem .
Snart ska jag ta en lång varm dusch, och testa min nya inpackning. Så kul har jag på måndagar!

Middag med massor med chili

Har haft en jättebra helg. I fredags jobbade vi halvdag, så jag fick gå redan vid elva. Då drog jag in till stan och shoppade lite (men glömde förstås att hämta ut teaterbiljetterna, shame on me) och sedan hann jag åka hem och sova ett par timmar innan det var dags att duscha, sminka sig och trotsa ösregnet för att åka in till Söder och träffa Mats över ännu mera chicagolir. Fick storstryk, förlorade med 3-0. Men ibland måste ju andra få vinna också, eller hur?
Fick inte heller någon ärlig chans till revansch, för på Söderhof fick vi inte spela kort (!).
Hur som helst så blev vi fler och fler, och åkte sedan till Huddinge där vi skulle vänta in några fler och satte oss på gamla hederliga McEvans.

Sedan bar det av till Brilands fest, det var skitkul och massa med kända face. Som vanligt en välkomstbål som fäller undan benen på den mest härdade alkoholbrukare.

När jag kände att det fick räcka högg jag en taxi nästan precis vid porten, det var tur. Fast ännu mer tur var att jag inte behövde betala den med motiveringen att "du är så rolig". Ha! Sånt borde hända oftare tycker jag.

På lördagen tog jag det bara piano, jag åkte till Bea i Svedmyra och handlade och sedan åkte jag åt fel håll när jag skulle hem. För andra gången! Det är fan inte min grej att åka till Ba helt enkelt... Hur som helst så svängde jag ihop en lördagsmiddag bestående av potatisbakelse med helstekt fläskfilé och gräddsås. Är jag inte duktig?
Sedan drack jag iskall julmust ur vinglas framför TV:n hela kvällen med tända stearinljus och raggsockorna på.

Idag har jag varit uppe tidigt och storstädat, och nu väntar jag på tvättstugan klockan ett.

Någon som vill ha en gammal klumpeduns till stationä dator? Gamla fula bilder på mig ingår.