fiabiten

Igår åkte jag ut till Tyresö för att kvalitetssäkra en butik där ute.

För att komma till Tyresö måste man ta buss från Gullmarsplan.

Det fanns flera bussar att välja på, jag valde naturligtvis den allra långsammaste, som snirklade sig igenom hela Tyresö, varenda liten tvärgata. Fast å andra sidan hade jag inte bråttom, det var svalt i bussen och jag hade min iPod full av bra musik.

Vid en busshållplats någonstans där ute kände jag plötsligt igen mig, jag bara visste att jag varit där någon gång förut. Och så tänkte jag, när var jag senast ute i Tyresö? Och varför?

Så kom jag fram till att det måste ha varit den där morgonen, den sista dagen i grundskolan, självaste avslutningsdagen i nian. Jag och Anna-karin hade varit hemma hos ett par killar som vi var kära i, fast att vi inte fick för våra föräldrar.

Vi hade väl stängt av mobilerna och skjutit upp problemet till morgondagen, som vi alltid brukade göra när vi sov borta olovandes.

Men just den morgonen kommer jag ihåg, vi stod där och väntade på bussen, hade ingen aning om vart vi egentligen befann oss, i morgonsolen och kände oss vemodiga. Killarna hade somnat ifrån oss och börjat snarka redan vid midnatt, så vi hade stannat kvar där ute helt i onödan. Vi delade på en halv cigg som vi snott ur den ena killens morsas askkopp.

Bussresan och tunnelbaneresan hem tog så lång tid att vi kom precis i tid till kyrkan och avslutningen, vi hann aldrig gå hem och byta kläder.

Vi var också de enda som hade munkjacka och jeans i kyrkan den dagen.

Den kvällen hade vi utegångsförbud.

För att vara säker på att jag inte skulle smita ut låste pappa in mina skor i garderoben och lade nyckeln i fickan.

Men – jag hade ju skor som jag använde på gympan i skolan (de få gånger jag var delaktig).

Visserligen var de skitfula, men det var ju värt att få vara med på kvällens fest på Djurgården.

Det var en enkel match att bara öppna ytterdörren och rusa ner för trapporna, min pappa hade inte haft en chans att hinna ifatt.

Så naturligtvis var jag också med och halkade omkring i gyttjan på Djurgården den kvällen och drack cider och hemska slattar av whiskey och likör. Det var så lerigt att ingen ens märkte att jag hade de där fula skorna på mig, så jag var mycket nöjd. Det var avslutningen på mina år i grundskolan det.

Vilka dejavu jag fick, bara av att åka förbi en sketen busshållplats någonstans ute i Tyresö ett decennium senare…