fiabiten

För några veckor sedan var jag och Jonas på Eskilstuna Zoo, och bland alla djuren så fanns den en varelse som jag aldrig sett tidigare. Det var någon form av flodhäst i miniatyr, liksom helt rund och hal.

Han gick runt ensam, då och då dök han ner i sin sumppöl. Gled upp igen, halare än någonsin, och glodde surt på mig. Gav några dova ljud ifrån sig. Men jag kände att vi fick en speciell kontakt där ute vid sumppölen, han och jag.

Det är nämligen precis så där jag känner mig en gång i månaden.
Som ett klot, helt glasig och hal och jäkligt butter.
Kan på sin höjd ge ifrån mig några dova läten.
Jag kände att jag förstod honom. Det var en fin kontakt vi fick, sump-paddan och jag.