fiabiten

Jag och Jonas har båda semester över midsommar i år. Det är mycket bra, för det råkar vara den tiden på året som jag tycker om allra mest!

I år blir det ingen Love-festival, så vi har diskuterat fram och tillbaka vad vi ska planera istället.

Men nu har vi bestämt oss för en road-trip i norra Sverige med diverse stopp på vägen, till exempel Sundsvall (hälsa på Love och Elin), Härnösand (där vi kommer att fira midsommar med Jonas familj) och Mangla där vi ska vara lite med pappa efter midsommar.

Annars kommer vi åka runt lite random, målet är att se lite fjäll och kanske till och med en norsk fjord.

Norrland är sagolikt vackert på sommaren. Och rofyllt. Och myggigt.

Vi tänker försöka hitta små bed-and-breakfast-ställen på vägen, om det inte går sover vi i bilen. Det är det bästa med att ha kombi!

Jag har aldrig varit så osugen på att åka utomlands som nu. Nu när vi har en bra och säker bil och kan komma hur långt som helst hemma i Sverige, vad sjutton skulle jag vilja åka till Grekland eller Thailand för då?!
Men vissa verkar tro att allt vacker finns bortom Sverige, och det kan de gärna få tro. vad vore Norrland fyllt av massa hysteriska stadsbor med rödfnasiga axlar i jakten på fula piratkopior?

Igår kom vi ytterligare ett steg närmare uteplats.

Hantverkarna satte nämligen igång att byta ut dörrar och fönster!

Vi hade tagit ledigt, så vi fick en riktigt lång och skön dag. Hantverkare envisas ju som bekant med att alltid börja i ottan.

Men det var bra. När vi släppt in dem och bekantat oss lite åkte vi iväg med en massa skräp till återvinningsstationen, sedan åt vi en lång och god hotellfrulle i Älvsjö. Efter det åkte vi hem en sväng och tittade till arbetet, och det verkade gå bra, så vi åkte och köpte fler plantor till trädgårdslandet. Nu odlar vi även två rejäla jordgubbsplantor, väntar ivrigt på första skörd!

Resten av dagen tillbringade vi vid grillplatsen, grillade korv och satt och läste. Njöt av varsin päronsoda i glasflaska, det är sommar!

Sedan kom Jonas morbror förbi och vi åkte runt hela Söderort för att titta på utemöbler och planerade midsommar. Det blir en äkta Norrländsk midsommar i år med riktig stång och riktig sill. Det kommer bli helt underbart.

Resten av veckan kommer att bli skön. I morgon, fredag, är jag ledig. Då blir det storhandling och att laga mat, mat, mat. På lördag är det födelsedagsfest för familjen, på söndag heldag på Grönan. Måndag ledig, då ska jag bara jäsa och ta igen mig. Det kommer bli grymt.

Första fönstret utslitet, ny karm på plats

Man börjar ana hur det kommer att bli...

Isolera, isolera, isolera

Nya fönstret, går att vrida 180 grader :) Perfekt när man ska tvätta!

Dagens arbete utfört. Nu återstår bara finliret. Älskar att det är kodlås på handtaget. Det känns lite som hotell.

Kolla rädisorna i mitten, nu jävlar blir det sallader hemma!



Första jordgubbsplantan på plats. Även chiliplantorna som vi förgrott inomhus under våren fick flytta ut. Här bredvid rucculasallad, citrontimjan och apelsintimjan.

Igår gav vi upp vår gamla Opel. Det är inte mödan lönt, vi kan inte laga den på egen hand. Jonas gjorde ett tappert försök, men ett rattlås är ett rattlås. Envisare än oss två tillsammans.

Istället tog vi det gemensamma beslutet att skaffa oss en bil som vi satsar helhjärtat på. Även om vi haft enorm tur två gånger i rad och köpt bra bilar billigt så blir det dyrt i längden att köpa sådana bilar som inte är värda att försäkra.

Dessutom är det inte säkert att vi har samma tur en tredje gång.

Vi hittad en bilhandlare på nätet som verkade bra, och köpte där en silverfärgad Volvo V70 från 2000. 

Igår åkte vi på vår jungfrutur, det är helt amazing!

Dessutom har vi numera försäkring som täcker det mesta. Det känns bra.

Bilen har sådana där supergulliga mini-vindrutetorkare på framljusen. Hurra!

I och med detta kan vi snart komma igång på allvar med uteplatsen. Idag kommer leveransen av dörrar och fönster, och på onsdag börjar de arbetet. Sedan är det bara själva trädäcket kvar, och det fixar vi. Särskilt nu när vi har bil och dragkrok!

Vi firade det hela med sushi på norra halvklotets fräschaste sushirestaurang som ligger i Midsommarkransen.

Bästa biten: krabbröran längst bak :)


Sedan åkte vi till en stormarknad och köpte två balar toalettpapper, bara för att vi hade plats i bilen. Det kändes oerhört lyxigt.

Häromdagen köpte vi en ny grill.
Visserligen har vi en gemnsam i föreningen, men det är ganska skönt att ha sin egen, som aldrig kan vara upptagen just när man bestämt sig för att grilla, och som inte alltid måste vara skinande ren direkt efter middagen. Vi köpte en Weber, det var väldigt noga med att det var just en sådan. Jag förstod aldrig riktigt varför, men den var på rea, så det var okej.

Jonas började riva upp kartongen direkt när vi kom hem. När någon ringde svarade han manligt och nonchalant "Nä, håller på att sätta ihop min nya Weber serru" och torkade bort lite obefintligt svett ur pannan.
Det är precis som när någon granne kommer förbi, då måste Jonas berätta att han tänker bygga uteplatsen själv. Precis som att det varit inbrott i hans bil.

Konstigt nog var det vi som köpte en dammsugare för femton tusen på avbetalning förra veckan. (Trots att jag inte ens var hemma och sedan fick ringa typ sjuttio samtal fram och tillbaka för att häva köpet). Och det var vi som grävde, sådde och planterade allting i trädgårdslandet, trots att Jonas var på jobbet då. Det var också våran duschstång som rasade igår. (En stång som naturligtvis han monterade upp när vi köpte den).  

Men jag bjuder honom på allt detta. Jag tycker mest att det är komiskt, och jag tror att det är väldigt vanligt.

Denna gång bestämde jag mig för att låta honom montera grillen själv.
På avstånd kunde jag skratta åt hans ilskna monolog.

"Vad fan, det fattas ju en skruv här!"
"Mäh, det står ju fel i bruksanvisningen!"
"Helvetes jävla grilljävel, den är ju helt sned!"

Själv låg jag på soffan och hörde alltihop genom fönstret och väntade på at tdet skulle komma, det klassiska

- Ääääälskling.... Kan du komma ut och bara hålla en grej åt mig medan jag skruvar?

Som naturligtvis alltid slutar med att vi monterar hans grill.

Idag är det fredag, tjohej! Och fint väder, sådan tur är man inte bortskämd med!

Jag slutar om några timmar, då ska jag ta en sväng på stan. Jonas ska nämligen mecka Opel med en kompis och jag känner mig sådär sugen på att langa oljiga skiftnycklar och svettas på en parkering...

Den senaste tiden har det varit mest oflyt, saker och ting har inte alls gått som jag har hoppats. Men igår kom jag i alla fall igång med trädgårdslandet, så nu odlar vi lite kryddor, potatis, morötter och tomat.
Hoppas de trivs, det var ett jäkla släpande med jord och gödsel!
Nu har jag bestämt mig för att inte vara besviken och irriterad när saker och ting skiter sig utan försöka hålla humöret uppe. jag kan ändå inte påverka saker och ting. Men jag hoppas att det ska dröja länge innan jag behöver anlita hantverkare igen.



Sommaren är här! Det känns som en befrielse att slippa tunga och klumpga dunjackor och blöta kängor!



Jag tog sovmorgon i morse och köpte en gigantisk cappucino på vägen. Det var jag värd.



Potatis, morötter, oregano, basilika, citronmeliss, rädisor, petunior, tomater och chili.
mer ekologisk än så blir det inte! Endast dopat med hederligt kobajs :)

Ett riktigt säkert vårtecken är att torghandlarn i Fruängen börjar sälja frukt och grönt varje dag.
Han har alltid färsk, fräsch frukt och härliga grönsaker, och det är sjukt billigt. (Kanske för att man är van vid bajs-Konsum, Söderorts dyraste butik med söderorts sunkigaste frukt & grönt).

Igår frossade vi loss bland hans lådor och korgar, och sedan köpte vi en bit fläskfilé och lite marinad.
Letade upp förra säsongens grillkol och tändvätska och begav oss sedan ut för att inviga grillen för i år.
Det var sjukt gott. Sjukt gott!

Så här års äts det bara bär framför TV:n :)

Jag vill grilla varje dag!

Här sitter jag med en duktig portion träningsverk och känner mig ineffektiv.

Jag har slitit som ett djur i helgen. Ordagrant.

Vi har nämligen påbörjat arbetet med vår uteplats nu!

Till en början var det en tjock häck längst hela fasaden, som vi i fredags klippte ner och släpande åt sidan.

På lördagen var vi uppe tidigt och började gräva upp rötterna, det var inte kul. De satt ordentligt djupt ner i marken, och man fick verkligen ta i för kung och fosterland. Det var i och för sig ganska skönt att anstränga sig fysiskt, eftersom man glömde sitt röksug mellan spadtagen. En efter en fick vi upp, och slungade iväg till högen med skräp. Det kändes underbart varje gång.

Vid tvåtiden, efter att jag brutit mitt första spadskaft, kom Micke till undsättning. Han är utbildad trädgårdsmästare och hade en massa bra sekatörer och grävknep i bagaget. Det gick som smort! Micke och Jonas fick gräva (efter att jag knäckt skaftet på min andra spade. Jag är för stark helt enkelt!) och jag fick klippa ner grenarna till mindre bitar och packa i sopsäckar. 14 säckar blev det, plus en massa löst ris.

Sedan började det ösregna, så vi gick in och åt kokt korv istället.

I söndags var vi uppe tidigt och laddade med en rejäl frukost. Idag skulle vi forsla bort allt ris och alla säckar från gräsmattan till soptippen i Östberga. Släpet var hyrt, öppettider dubbelkollade. Vid tio gick vi ut till bilen bara för att upptäcka att vi haft inbrott i den. En av smårutorna var sönderslagen, och någon hade slitit ut alla sladdar vid tändningen.

Dessutom hade någon slitit av ratten, så den hängde i en tunn sladd ner på golvet. Suck.

Tålamodet sjönk, röksuget slet i mig. Jonas kämpade sig fram i telefonköer i till polis och försäkringsbolag, samt till macken för att avboka släpet.

Vi fick gå in igen, hela dagens planer gick i stöpet. För att kunna fortsätta gräva var vi tvungna att bli av med bråten.

Till slut fick vi tag på Viktor. Han hade dragkrok på sin bil, enda haken var att han befann sig ute på någon efterfest långt ut i Nacka. Men det fanns inga alternativ – det var bara att sätta sig på tunnelbanan till Slussen för att ta buss till Nacka och leta sig fram till festen där Viktor befann sig. Hämta hans hemmanycklar, åka tillbaka till Slussen och vidare till Stureby. Leta efter Viktors adress (han har precis flyttat dit) och när vi äntligen kommit in, leta efter bilnyckeln. Sedan återstod bara att leta efter bilen i området och sedan köra med gasen i botten till macken och hämta släpet.

Sedan var vi jävligt effektiva, vi hann lasta in alltihop, åka till Östberga och slänga allting på precis en timme.

Tillbaka med släpet, åka och handla varsitt par blåbyxor (vid det här laget hade jag insett att det blev väldigt mycket tvätt när man grävde i vanliga kläder) och mat för veckan medan vi hade bil för sista gången på ett tag.

Sedan hem och gräva så att vi kan dra upp de stora stenarna som legat som avskiljare runt häcken.

Tillslut släpa sig in i duschen och däcka i sängen.






Här är halva häcken, avklippt och klar

 På ena sidan, vi har grävt upp ungefär sex rotstubbar

hela långsidan klar! I bakgrunden bjuder Micke på lite av sina egen häck.




Åhej!



Åhå!



Några av säckarna med gammal häck.

 Vår kära bil är inte så bra som den brukade. Frågan är hur tjuven tänkte att han skulle komma därifrån i en bil utan ratt...?

Fy satan vilka jäkla stenar! och typ 7623543 tusen daggmaskar eftersom det regnade hela helgen.




Vi fick tillslut tag på Viktors bil. ett riktigt vrålåk!



9 kubik fullt med gammal häck. Mot Östberga!

Jag är nu uppe i 66 nikotinfria timmar. Jag vet, det är skitlöjligt att räkna timmar, men det är på något vis ett effektivt sätt. När jag är sinnessjukt röksugen tänker jag att jag har klarat 66 timmar, då klarar jag lätt en till. Och när jag klarat 67 timmar klarar jag ännu lättare en till… och så vidare. Det känns så fjuttigt med bara två dagar. 66 låter ju brutalt mycket mer än två!

Jag trodde faktiskt inte att det skulle vara så många tillfällen associerade med rökning. Men det är i princip hela tiden! Varje gång man väntar på en buss, varje gång man slutfört en arbetsuppgift, varje gång man har ätit något, varje gång man ska ringa ett samtal från mobilen, varje gång man avslutat ett möte, varje gång det är reklam på TV, varje gång man sätter sig i bilen. Listan kan göras oändlig! Det är det som är det knepiga. Jag kan ju försöka ändra många rutiner, men jag kan ju inte gärna hoppa över mina arbetsuppgifter eller skita i mina möten. Helst inte sluta äta och sluta ringa heller.

Jonas sa så här igår: ”Tänk dig varje gång du är riktigt röksugen, vilken energi du lägger på att vara just röksugen. Försök ta vara på den energin och lägg den på något bra, och beröm sedan dig själv efteråt”.

Det var bra sagt tycker jag.

Nu ska jag bara kolla runt lite på nätet efter en smaskig belöning om jag klarar mig ända tills den 28.e, som är mitt första mål. Lutar åt nya sneakers, som jag för övrigt aldrig kommer att stampa på en glödande fimp med något mer.

Wish me good luck!

Lunch utomhus med Tove :)

Vårstädning av bilen

kaffe på en brygga i solen :)

En urful gammal pjäs i furu från en loppis blev en perfekt förvaring på vinterbalkongen!

Min senaste uppfinning: Stöd till mina små chiliväxter bestående av uppsnittade sugrör. Jag är sjukt smart måste jag säga!

Idag är min första dag helt utan cigaretter.

Klockan är halv ett och jag har klarat mig tills nu. Det är jobbigt, jävligt jobbigt, men det går!

Jag tog till och med en kopp kaffe med mig ut efter lunchen och satt i solen, men inte ens då tände jag en cigarett!

Egentligen är min officiella första nikotinfria dag i morgon, men vad fan, varför vänta?

Om jag klarar det, eller jag menar när jag klarat det ikväll, så kommer det vara min första helt rökfria dag på över åtta år…

Jag ser fram emot om några dagar, när jag verkligen har slutat röka och tycker att cigaretter luktar skit, när jag ska ställa undan askkoppen och gömma den längst inne i något köksskåp.

Och nästa gång vi kommer ut till landet, och hittar de där cigaretterna som vi glömde i somras och som Jonas mamma sparat i en plastpåse under sängen (troligen för att hon inte vill att vi ska hitta dem, men inte törs kasta dem i soporna), rynka på näsan och säga ”Men usch! Cigaretter! Fy så otrevligt, dom ska väl inte ligga i våran stuga heller!” och kasta dem i soptunnan nere vid vägen.

Då är jag rökfri!