Bebiskläder
Den ena vassare än den andra, och i vissa plagg helt ofattbart många.
Här är ett par byxor i mjuk velour från H&M, avsedda för bebisar 1 månad gamla:
Är detta sådant som man vill sätta på din nyfödda bebis med känslig och ömtålig hud?
Helt sjukt ju!
Kan man åtminstone inte sätta den informationen i en lapp hängandes på utsidan, som är lätt att klippa av?
Det är ingen skillnad på H&M, Kappahl, Lindex, Åhlens, dyra märkeskläder eller begagnade plagg. Det är likadant överallt. Här är skörden efter första sprättningen, då jag hunnit igenom bebisens kläder första två månaderna:
(Observera att jag inte köpt särskilt mycket kläder för den perioden, eftersom bebisen kommer födas i slutet på juni och mest kommer att ligga i blöja eller tunn body i skuggan)
Är det bara jag som blir förvånad? Varje plagg har minst tre olika lappar på olika ställen i plagget!
Dessutom sitter de så hårt fast att plagget nästan spricker i sömmen när man sprättar bort.
Jag har tre likadana bodys från Kappahl i randigt, alla dessa haren liten lapp med ett märke på ena ärmen.
Märket hade så vassa kanter att jag själv rev mig och fick ett rivsår när jag vek dem.
Och de är tänka för spädbarn som viftar hej vilt med sina små armar utan finmotorik?
Jag kanske är gnällig, men jag tycker faktiskt att detta är konstigt. Någon som tycker likadant?
Den nya soffan
Den är precis lagom hård, lagom hög, lagom djup, lagom lätt, lagom stor, lagom grå.
Dynorna är mjuka men stadiga, och har tvättbart tyg (allt annat vore galet eftersom vi ska ha bebis i juni).
Den är liksom som gjord för våran altan!
Den syns inte utifrån så mycket, men är ändå tillräckligt stor för att rymma många gäster samtidigt.
Ändå har vi halva altanen kvar att ha matbord, parasoll, plats för massor av krukor och lådor att plantera i.
Lite som att bygga ett gigantiskt tetris!
När vi kollat att allt var med i leveransen firade vi med vedugnsbakad pizza från Primo Caio Ciao.
Den ena med grön pesto, kronärtskocka, räkor och körsbärstomater och den andra med carpaccio och ruccola.
Mmmm!!!
Dagislunch
Sjukt gott, och enkelt. På med muskot och mycket vitpeppar, mums!
En geting i betyg. Överstruken.
Men, så kom de plötsligt ett samtal från Shenker som sa att de skulle anlända idag!
Och det gjorde dem. Han ringde tjugo minuter innan och sa att han just skulle lämna stan, och jag undrade om han behövde portkod.
"Nej, vi kör inte upp grejerna, vi ställer dem bara utanför" svarade han viktigt.
"Jo det förstår jag, men vi bor på nedre botten så jag tänkte att du kanske kunde ställa dem innanför porten bara?" frågade jag glättigt.
"Vi får se"sa han kort. "Herrå".
Det var då fan vilken svårflirtad jävel tänkte jag och tog på mig en tröja som verkligen inte sticker under stol med att jag är i sjunde månaden. Det ska nog göra susen, tänkte jag slugt.
Och så kom han, men världens schabrak till lastbil. Han började genast lasta ur, till hjälp hade han en sådan där gaffellyftvagn. Men tror ni att han gjorde minsta ansats för att ställa ner grejerna i porten? Nähejdå. Inte ens närmare. Han ställde dem mitt på trottoaren, precis där man ska gå, och stack.
Snåljåp!!!
Såklart att jag fattar att han inte har någon lust att hålla på att böka in i hissar och bära och kånka frivilligt åt folk när det inte är hans jobb, men att köra fram kartongerna två meter till så att de inte stod mitt i gatan kunde han kanske ha bjuckat på när han ändå hade en sådan där gaffelgrej? Suck.
Istället fick jag börja kånka och släpa, och var alldeles genomsvettig när jag äntligen lastat in dem i farstun. Där får de nu stå tills Jonas kommer, men vad hade jag för val? Spärra av hela gatan, så att inte en enda av våra grannar med rollator skulle kunna komma fram? Eller låta någon sno kartongerna med våran femton tusen kronors-soffa?
Baaah. Shenker får en överstruken geting i betyg. Eller åtminstone deras late pösmunk till chaufför.
Men: nu återstår att packa upp soffan och montera den! Det ska vi göra så fort Jonas kommer hem från jobbet.
Och snälla, säg att den är hel, komplett och uppfyller våra förväntingar, för något mer tjafs med Trademax AB står jag baskemej inte ut med!!
En riktigt god helg
När vi kom hem var vi båda så sjukt sugna på grillat att det enda raka var att plocka fram grillpannan och brassa på ordentligt:
Fläskfilé, hallumiost, paprika, tomater, majs, bea och tzatsiki. Liksom som en försmak av vad sommaren ska bjuda på. Mums!
På söndagen var det födelsedagsfika för storasyster, och det snålades minsann inte med godsakerna!
Som avslutning på helgens frossa köpte vi sushi på Svenska Sushiköket i Midsommarkransen, ett av få ställen där jag törs köpa sushi under tiden jag är gravid. Stans bästa, utan konkurrens!
Nu blir det tillbaka tillhemrostad müsli, simning och fullkorn. Haha
Tid för kreativitet!
Men det blev tvärtom.
Jag har inte mått så här bra på länge, jag har verkligen tid nu.
Tid att ta hand om mig själv, jag simmar och promenerar och lagar god och ordentlig mat. Jonas är ju glad han också, han slipper tänka på disk och städning, han får matlådor med grundlagad mat och lyxiga frukostmackor med sig varje dag till jobbet. Dessutom märks det nog på mig att jag är trygg, glad och tillfreds med tillvaron.
Jag umgås med folk på ett sätt som jag aldrig hade ork för innan, jag går och pysslar hemma och förbereder mig för sommaren och bebisens ankomst.
Självklart så är ju detta ingen långsiktig lösning, men jag vet ju att om tre månader har jag fullt upp igen. Sista månaden har jag ändå tänkt vara mammaledig och bara vila, ta det lungt och slippa en massa måsten.
Jag känner att jag fått min kreativitet tillbaka, den har jag verkligen saknat!
Jag känner suget efter att klippa och klistra och hitta på finurliga saker, precis som jag brukade göra förr, och det ska jag verkligen ta vara på.
Till och med så tråkiga saker som att fylla i papper och formulär av olika slag känns som en baggis!
Jag har till och med varit inne på nätet och kikat på min deklaration, och plockt fram alla papper som behövs för att jämföra uppgifterna med. Det är inte likt mig, innan ens själva papperskopian har kommit!
Och så var det ju i och för sig en rätt så trevlig överraskning där i också, på sista raden... Kanske blir ett litet startkapital till bebisens sparkonto?
Nej, nu ska jag ge mig ut och fika med min gamle far, det ska bli trevligt!
Hej så länge.
P.S min basilikaodling börjar ta fart i drivhuset! Vårtecken!
Stockholm
Det här lär jag få sota för imorgon när mitt bäcken smält chocken och börjat protestera, men det var det helt klart värt!!
En av våra största drömmar...
Helst någonstans mellan Uppsala och Hudiksvall, gärna ett rött litet hus med vita knutar och en tomt med lite blandad mark. Vi vill helst ha jordkällare och en gammal hederlig vedspis, så att man både kan laga mat och värma upp huset pådet viset.
El och vatten ska finnas, men sedan har vi inte så mycket mer krav.
Vi brukar ligga på mage i dubbelsängen med Hemnet på datorn och titta igenom annons efter annons, drömma oss bort. Vi låtsas att vi redan har köpt ställena, och pratar om vad vi ska göra. Måla, snickra, rusta upp, byta ut, lägga golv, köpa alla möbler på loppis, odla buskar och fruktträd, grilla och sitta på verandan och läsa tidningar.
Kanske ha en snickerboa där man kan ha massa gammal bråte och lite halvfärdiga projekt, nära till skogen där man kan plocka svamp och bär. Vi kan bjuda dit vänner och släkt, eller bara vara ensamma och njuta av tystnaden.
Våra ungar kan lära sig cykla, få sommarkompisar, plocka smultron, spela fotboll, springa omkring nakna under vattenspridaren, räkna myggbett, meta, berätta spökhistorier för varandra i våningsängen på kvällarna och allt annat sommarhärligt.
Nu har vi ju en hel del annat som kommer före den närmsta tiden, men som sagt, drömmen håller en vid liv.
Om några år så kanske...
Min fina fiskartröja!
Fick en för tidig födelsedagspresent i helgen, nämligen den här fiskartröjan, precis en sådan som jag länge önskat mig! Den är fantastiskt mjuk och skön, och med marginal för gravidmage.
Sen att den kanske blir lite stor efter förlossningen gör ju inget, det är fortfarande den bästa tröjan man kan ha på sig!
Jag slits mellan viljan att ha den på mig hela tiden och "spara" på den till speciella tillfällen eftersom jag inte vill tvätta den så ofta. Men igår fick den i alla fall följa med på premiärpromenad till apoteket.
Jag längtar så tills det är sommar och man kan sitta på landet och grilla på kvällarna, då ska jag absolut ha tröjan på mig!!!
100 dagar kvar...
Och jag som tycker att jag är enorm redan, hur ska detta sluta?
Glädje för 12 pix
Jag älskar den här rosa färgen, tillsammans med det gröna!
Ibland är det finare med en enstaka blomma än en hel bukett tycker jag.
Kakor!
Man blandar ihop dem på ett kick, och de håller ganska länge i plåtburk.
Perfekt att pyssla med en förmiddag medan man lyssnar på P3, och så har man laddat ett litet lager om man skulle få finbesök!
Här är receptet, garanterat uppskattat:
(Ca 35 mellanstora kakor)
5 dl vetemjöl
½ tsk äkta vaniljpulver (eller 1 tsk vanligt vaniljsocker)
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat (gör kakorna spröda, kan uteslutas om man föredrar lite segare kakor)
1 ¼ dl florsocker
½ dl strösocker
2,5 - 3 dl havregryn
300 g smör
100 g vit choklad
75 tranbär, torkade fungerar prima
Blanda mjöl, vanilj, bakpulver, bikarbonat, och socker väl i en stor bunke.
Smält smöret mjukt och blanda ner.
Tillsätt havregryn och blanda till en geggig deg.
Lägg i hackad choklad och hackade tranbär och blanda ihop.
Rulla köttbullestora bollar och lägg på en plåt, inte för tätt. Platta till dem en aning.
Grädda på 175° i 10-12 minuter.
Platta evetuellt till dem ytterligare försiktigt med en gaffel.
Låt dem ligga kvar på den varma plåten i några minuter för sprödhetens skull och flytta sedan över till galler.
Hemgjord müsli
(Är man rik väljer man Renee Voltaires variant i lösvikt, kostar multum för vanliga frön och korn som kostar en bråkdel på bakhyllan några meter bort).
Jag valde några favoriter: fiberrika havregryn, linfrö (hela), hasselnötter, vetepuffar, kokosflingor och torkade tranbär.
Müslin kan ju förstås varieras i det oändliga.
Jag hackade nötterna och blandade med hälften av havregrynen och de övriga ingridienserna, förutom tranbären.
Jag lade alltihop i en bred långpanna och ringlade flytande honung över och rörde runt.
Sedan rostade jag på 175 grader i 30 minuter, rörde runt då och då.
Sedan fick blandningen svalna utomhus, och till sist blandade jag i tranbären och resten av havregrynen.
Voala!
Nästa omgång tänkte jag ladda med torkat äpple, kanske skvätta lite juicekoncentrat (ananas eller kanske passionsfrukt?) över balndningen innan rostning. Kanske toppa med russin? Som sagt, müslin kan varieras i oändlighet!
139 hjärtslag i minuten
Denna härliga, soliga tisdag har jag bara ett fåtal saker på agendan:
♥ Plantera om blommor, så kryddor och annat i drivhus och krukor
♥ Koka ärtsoppa till middag
♥ Skicka in papper till försäkringskassan och SL
♥ Baka bröd
Jag var på arbetsförmedlingen igår och skrev in mig, och fick en bra kontaktperson som verkade fatta mitt läge. Han gav mig bra tips och alla papper jag behöver, så att jag kan sköta ansökningar hemifrån.
Det är bara två och en halv månad tills 1 juni då jag går på mammaledighet, så även om jag hittar något jobb under tiden så är det ingen katastrof.
Jag tar det lungt om dagarna, och lagar mat och bakar. Med andra ord: typ det bästa som finns!
Altandörren står på vid gavel, solen skiner och fåglarna kvittrar utanför.
Igår lagade jag kalops av högrev och idag ett mörkt bröd och ärtsoppa med rimmad bog.
Detta med olika köttsorter är en helt ny värld för mig.
Jag har mest köpt filé eller kotlett innan, aldrig sådana här konstiga saker.
Men jag har rutiga kokboken, google och mamma som backup, då löser sig allt! Handlar man på dagtid kan man alltid vara säker på att det finns minst ett dussin gamla husmödrar kring köttdisken, de snålar aldrig med goda råd vad gäller husmanskost!
Här är dagens bröd, som jag förberedde redan igår kväll.
Plättlätt bröd som inte ska jäsas, men som kräver lite framförhållning.
Den obligatoriska smak-mackan: fortfarande ljummet, men ost och rökt skinka.
Ja just det, vi var hos barnmorskan igår också!
Vi lyssnade på hjärtljuden, det var häftigt. 139 slag i minuten slog det lilla hjärtat!
Magen växer så det knakar, till och med en centimeter över kurvan.
Kanske är det en jättebebis där inne...? Hjälp!
Äsch, jag intalar mig att det beror på att jag var rätt tjock innan jag blev gravid också.
Annars verkar allt vara bra, och dagarna rullar på...
Och Guuuuuud vad det är skönt att det börjar bli vår!
I mitt fönster just nu:
Min persiljeodling börjar ta fart på fönsterbrädet.
Hittills har jag inte hunnit sätta så mycket fröer, men i veckan som kommer ska jag rota fram jord, krukor, drivhus och fröer och go all in!!
Persilja är rikt på järn och perfekt för mig som är gravid! :)
Skänk mig en gnutta tålamod!!
Sjukt fin och bra telefon, den har allt och jag har äntligen börjat lära mig hur allting fungerar.
Men det finns en sak som jag verkligen inte förstår, och som gör mig tokig:
Jag har haft iPod i flera år, och har därmed samlat på mig en massa bra låtar, de flesta ganska "udda".
De har laddats ner i flera olika datorer genom åren och därför har jag ju förstås inte kvar alla filer i min dator som jag har nu. Nu har jag alltså ett par hundra låtar i min iPod som jag vill flytta över till iPhone (eftersom jag numera använder iPodfunktionen direkt i telefonen). Detta borde vara lätt som en plätt med iTunes (det musikprogram som man använder för att ladda musik till alla Apples produkter) men icke!?
Jag har alltså varit Applekund och haft deras iPod i flera år, och har nu uppgraderat till deras senaste telefon. Jag använder MAC-dator, men likförbannat är det kört.
Mina två hundra låtar stannar för gott i iPoden.
Störigt? Ehh, JA.
Finns det hjälp att läsa sig till på nätet? Nej.
Finns det något telefonnummer man kan ringa för support direkt till Apple på svenska? Nej.
Jag kan väl för fan inte vara den enda kunden i hela världen som köpt en ny iPhone och som haft iPod innan?!
Om man är kund i samma företag och uppgraderar sig, ska man då straffas för det?
Det finns ju förstås ny musik att ladda ner, om man betalar för sig. Det skulle jag gärna göra, om de hade mina franska raplåtar eller gamla hiphopklassiker från tidigt 2000-tal.
AARRGGGHHHHHH.
Jonas får försöka fixa sedan när han kommer hem.
Jag har inte tålamod för tekniska prylar som det här, när man måste försöka om och om igen och inget bara kan funka.
Samtidigt har jag ingen lust att släpa med mig iPod, iPhone, MAC-dator och PC till Applestore, stånka in med min stora mage, hormonstinna humör och ömmande bäcken för att försöka förmå någon ung grabb att hjälpa mig heller.
Men det är väl där historien slutar om det inte funkar snart.
Stackars unga grabbar säger jag bara.
Min allra sista dag! (på jobbet alltså)
Idag är sista dagen på jobbet, min allra sista dag efter två år på försäljningssupporten.
Jag har fortfarande förträngt det, jag kommer nog inte att fatta det förrän på måndag morgon när jag plötsligt inte ska hit.
Eller på torsdag morgon, när jag varken ska hit eller till barnmorskan eller arbetsförmedlingen eller något annat och inte längre tror att jag bara är ledig ett par dagar.
Det känns vemodigt men samtidigt bra.
Klart att det är tråkigt att plocka ur sitt skåp, sudda ut sitt namn på whiteboardtavlan (som vi planerar på), skicka alla hej då-mail och lämna ifrån sig inpasseringskort och tjänstetelefon.
Samtidigt ser jag fram emot att få varva ner lite inför bebisens ankomst, ta en dag i taget och göra allting långsamt och noggrant.
Laga massor med god mat, långkok som kalops och dillkött. Påta i trädgården, damma, gå på promenader i solskenet, förebereda mig för bebisen och förlossningen, läsa, skriva dagbok, allt sådant som man annars aldrig hinner!
Tänk att få sova middag mitt i veckan eller gå till simhallen på förmiddagen när det är folktomt!
Det är ju en bra tid på året nu, precis inför våren och allt vad det innebär.
Hade det varit oktober nu hade jag nog inte varit lika munter…
Men som jag sa till mig själv i morse och så många gånger tidigare – jag får se det som en lyx och inte som otur att jag inte har något jobb just nu. För ingenting blir bättre av att gå runt och vara bitter!
Tiden går så otroligt snabbt!
Tiden går så snabbt, vart tar åren vägen?
När vi träffades i helgen hade hon gjort så här fint, tänk att hon bara är fyra år och redan kan skriva så bra!
15 veckor kvar...
... tills de här små paltorna får komma till användning.
Gud vad tiden går! 
Det går liksom inte att fota bebiskläder (eller bebisar heller för den delen) så att man ser hur jäkla små de faktiskt är! De där omlottröjorna till exempel, är inte mycket större än min handflata. Strumpbyxorna har i och för sig långa ben, men i omfång är de minimala!
Det är annat det än fröken Gigant:
Som dagen till ära har dragit på sig en vanlig, svart klänning som inte direkt gör magen mindre.
Tjock, glad och stolt!
Jag gick emot alla principer...
Men till mitt försvar så köpte jag den begagnad, till ett bra pris med tanke på att både ligg- och sittdel är oanvända och nya i förpackning.
Jag hittade precis den färg jag vill ha, den fanns i Västertorp och det är den enda vagn jag hittat som både går in genom altandörren och som har utbytbara hjul för vinterväglag.
Den är lätt som en plätt att fälla ihop och langa in i bilen, och man kan klicka i bilbarnstol direkt i chassit.
Jag känner redan nu att den här vagnen kommer vi att vara supernöjda med!
(Hoppas bara bebisen tycker likadant...)
Vår vagn har samma beige färg, men det som är grått på bilden är brunt på våran. Riktigt fin!
Den här färgen klarar några regnväder utan att se solkig ut, och den blir inte varm som en bastu när solen skiner. Märker ni hur jag redan blivit så där "mammigt praktisk"? hahaha
Ledig måndag
En ledig måndag kan vara bra på många sätt och vis.
Jonas jobbar morgon på TV4 och började fem imorse, jag somnade belåtet om när han gick vid 04:30.
Vaknade vid åtta och gjorde lite frukost, och har gjort en lista på saker jag ska göra under dagen:
♦ Ta emot soffgruppen när den anländer med Shenker någon gång under dagen
♦ Dammsuga
♦ Hänga undan vinterkängor och tjocka dunjackor i förrådet (kommer ändå inte i den längre!)
♦ Åka en sväng till sopstationen med diverse gammalt skräp
♦ Laga lunchlådor
♦ Införskaffa ett fällbart tvättställ
♦ Betala några räkningar
♦ Ringa runt och jämföra gravidförsäkringar
Lite bebis-förberedelser...
Dock var jag missnöjd med motljuset och tvingade Jonas att ta en ny:
Det blev lite shopping på lördagen: mjuka filtar, skallra, kläder för första tiden och en garderob.
Även lakan, plastad frotté, handdukar, skötbädd, spjälskydd, bäddset och övriga sängkläder inköpta!
Nu kan jag börja sortera kläderna bättre och få en översikt vad jag behöver och vad jag har. Perfekt!
Efter shoppingen lyxade vi med varsin fisk- och skaldjursgryta på OT vid Slussen. Mums!
Nu får våren gärna komma!
Även ljusslingan fick läggas in på sommarvila. Granen är fortfarande lika grön och doftar lika gott som när vi fick den i november. Helt otrolgt!
En lite sorglig fredag
Idag är en lite sorglig fredag.
Den började visserligen bra, Jonas kom in och väckte mig med frukost på sängen klockan halv sju imorse, det var väldans snällt gjort.
Sedan skjutsade han mig till jobbet, det är en lyx som vi sällan unnar oss, men idag är det ju trots allt fredag och lugnt i trafiken (sportlov) och jag har foglossning, så det var verkligen uppskattat!
Det är bara en vecka kvar nu tills jag slutar, det känns otroligt tråkigt! Jag kommer att sakna mitt jobb, mina kollegor och alla dom som jag har kontakt med varje dag!
Jag skickade ut ett mail för en stund sedan till några av dem, och nu börjar det välla in svar och lyckönskningar. Flera skriver saker som att det kommer att bli ett stort tomrum efter mig, att jag redan är saknad, att jag gett dem en fantastiskt fin och bra service. Det känns ju roligt i alla fall! Jag visste förstås att jag är grym, men kanske inte så grym? :)
Jag har till och med fått erbjudande om lite extrajobb i framtiden, det kan komma väl till pass!
Leif GW Persson och en smula kosackdans på kvällskvisten
Igår fick jag för första gången känna på ren och skär föräldra-oro.
Jag hade inte känt några sparkar eller rörelser på hela dagen, och började få en smygande känsla av att någonting var konstigt. Eller snarare, jag ville verkligen känna en spark och skaka av mig olustkänslorna.
Men ingenting alls hände, det var alldeles lugnt och stilla där inne.
Jag åt mat, drack vatten, tog ett bad, testade massa olika ställningar i soffan, hoppade runt, ropade på den, allt för att skaka liv i bebben.
Jag pratade med Jonas och nämnde att jag inte känt några sparkar på länge, och jag visste direkt att han skulle kasta sig över google så fort vi lagt på. Men jag ville inte veta, jag aktar mig noga för sådana där sajter där hysteriska och uttråkade förortsmammor alltid måste berätta om någon ”kompis kompis” som drabbats av både det ena och det andra hemska under sina graviditeter, och alltid vet allting om alla sorters förlossningar och havandeskapsförgiftningar.
Istället gick jag in i sovrummet och satte på Veckans brott på svt för att tänka på något annat en stund.
Och tro det eller ej – men så fort jag lagt mig på rygg och börjat titta satte bebisen igång världens kosack-show där inne, och så höll det på i typ tre timmar!
Kanske var det GW:s röst som väckte bebisens intresse? Eller ville den bara påminna mig om att jag hädan efter kan glömma tidiga kvällar? Eller göra klart för mig (och Jonas) att vi kan se fram emot många långa år av föräldra-oro, mer eller mindre befogad…?
Vecka 24 + 0
Dagarna går, och nu är jag i vecka 24.
Magen växer så det knakar!
Det börjar kännas mer och mer verkligt, att det faktiskt finns någon där inne!
Bebisen buffar och skuffar, än kan inte Jonas känna det, men snart så!
Vi undrar så vem det är som ligger där, hur bebisen ser ut och om det är en liten han eller en liten hon.
Undrar om den får samma blonda kalufs som vi hade som små?
Namn har vi förstås diskuterat fram och tillbaka, men nu lutar det åt en liten Emil eller en liten Meja.
Bebisens rum börjar sakta ta form, spjälsängen är på plats, väggarna målade, gardinerna upphängda.
Men nu har jag kommit av mig lite, jag vet inte hur jag ska fortsätta. Inser att jag behöver ställa in en garderob, men alla garderober som finns är så stora och fula och klumpiga!
Ni som har småbarn, hur har ni löst klädförvaringen? Alla tips välkomnas!
Och så det där med vagn.
Vad ska man köpa för liggvagn?
Det viktigaste för mig är att den är bekväm att köra på alla slags underlag, att den går in i bilen, i hallen, genom altandörren, på bussen, i hissar, och så vidare. Och så förstås att den är säker och bekväm för bebisen!
Även här önskas tips!
